Torsmanska huset i Visby hamn förundrar. Det har hänt mycket där under de senaste 300 åren. 

Vid tiden för uppförandet av byggnaden såg kvarteret och kvarteren runtikring inte alls ut som de gör idag, vilket bl.a förklarar varför huvudentrén har bytt plats så många gånger. Huvudentrén har med största sannolikhet legat i den södra fasaden med sin pampiga volutgavel - när byggnaden uppfördes fanns nämligen inte byggnaden direkt söder om Torsmanska utan den platsen utgjordes av en fri yta som gjorde det till en självklar placering. Senare, under sekelskiftet 1800/1900, satt dörren på den norra fasaden och för närvarande i den västra vilket känns helt naturligt idag då detta är huvudstråket förbi byggnaden. I bilderna nedan, som jag hittat på Gotlands museums arkiv, kan man se byggnadens utveckling steg för steg. Den första skissen är gjord av P.A. Säve.

Förr i tiden var det ofta möbelsnickaren som tillverkade dörrar och fönster till byggnaderna. Så torde även vara fallet vid Torsmanska. Överstycket till dörren, utformat som ett brutet barockkrön, är väldigt likt de skåpsöverstycken som utfördes av den kände möbeltillverkaren Olof Blomberg (f.1740, d. 1814) i Visby. Det är därmed inte osannolikt att det är just han som tillverkat både dörr, omfattning och överstycke liksom de samtida fönstren och överljuset. Att det skulle kunna vara just så skedde i samband med restaureringen av fastigheten 2019, då antikhandlare Erik Söderlund delgav ovanstående information. Vill man läsa mer om fastigheten finns restaureringsrapporten att läsa HÄR! 

Ser du också likheterna mellan överstycket på skåpet och det på dörromfattningen?  

Läs hela inlägget »

Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur publicerade i årets tredeje bilaga en kortare artikel skriven om den Gotländska byggnadstraditionen. 

Att sammanfatta en en byggnadstradition som sträcker sig in i forn tid och fortfarande är aktiv idag är inte den enklaste uppgiften. Men den togs på största allvar och här är den i sin helhet: 

Gotland: Stenhusbyggande i Perioder

När du tänker på en typsikt gotländsk byggnad så är det med största sannolikhet en vit stenbyggnad i två våningar täckt av ett brant enkupigt tegeltak som först dyker upp i huvudet. 
Men i praktiken är Gotland ett landskap där träbebyggelsen dominerat - stor tillgång på skog har gett träbyggnadstraditionen goda förutsättning. Även om det gotländska stenhusbyggandet var omfattande jämfört med andra områden i Europa, så var det inte den dominernade hustypen.

Visby innerstad kan uppfattas som en stenstad men merparten av de små husen i Visby är faktiskt reveterade bulhus, det vill säga putsade träbyggander med syfte att efterlikna stenhusen och för att  ge ökat brandskydd. 
Det finns två perioder i den gotländska byggnadstradtionen där stenbyggandet varit markant förekommande. Den första var under medeltiden då varje socken uppförde sin egen kyrka i sten, därtill byggdes försvarskastaler samt 250 andra profana byggnader. 

Den andra storhetstiden startade med kalkindustrin under andra delen av 1600-talet. Exporten av kalk från Gotland ökade kraftigt vilket medförde att kalkpatronerna hade råd att uppföra sina egna byggnader i sten. Det finns idag inte någon orörd byggnad kvar från den tiden men mest troligt är att det var enkelstugor till formen, kanske halvbyggningar (tvåvånings enkelstugor på gotländska). 
Det är den andra perioden av stenhusbyggande som ger oss bilden av det klassiska gotländska putsade stenhuset med tegelbeklätt sadeltak. 
Vad som också var bidragande var stenhusresolutionen år 1957 med vilken det gavs skattebefrielse i tjugo år för nya byggnader uppförda i sten. Men att överge träbebyggnadstradtionenen var en långsam process och mycket beroende av enskilda bönders tillgång på material. Vid brist på skog var övergången till sten mer naturlig. Det finns alltså en lokal variation i hur snabbt förändringen skedde och på vissa håll valde man att behålla sina träbyggnader. 

Byggnadstradtionen skiljer sig även åt inom Gotland, ett exempel är takens material och utformning. På södra och sydöstra delen av ön hara flistaken varit dominerande medan det på Fårö varit vanligt med agtak. 
Flistaken Förekom till aldra största del söderut trot att lika god materialtillgång fans lite varstans. Flisen kunde tillverkas av både kalk och sandsten. Flistaken är tunga och har flack lutning - det går relativt enkelt att läsa av om en byggnad tidigare varit täckt med flis just utifrån takets lutning och den ofta höga byggnadskroppen som fick kompensera. 

Ag är gräs, och som vilket grästak som helst krävs det en brant taklutning för att få optimal vattenavrinning. Att lägga agtak är ett tradtionellt hantverk som på sina håll ännu lever kvar. allra starkast på Fårö som fortfarande har ett täcktingslag (alltså takläggare) 

Tack för att du läste artikeln!

mvh Sandra Såger
Byggnadsantikvarie 

Läs hela inlägget »

En av de vanligaste frågorna jag får är:
- Behöver jag verkligen bygglov för att måla mina fönster, om jag använder samma färg som jag alltid har målat dom med?
Och mitt svar är alltid:
-Ja, det behöver du! Om du inte redan har ett lov som gäller vill säga. 

Visbys detaljplan är unik i såväl utformning som detaljnivå. Den förbjuder till exempel plastfärg och ställer krav på att endast traditionella material och metoder får användas. Byggnadsordningen i sin helhet hittar du här! 

I slutet av det här blogginlägget presenterar vi fem punkter du behöver "checka av" för att söka bygglov för underhåll. Fyra av dom kan du göra helt själv.

Bygglov krävs även för underhåll, vilket är ovanligt ur ett nationellt perspektiv. Att måla fönstren med exakt samma färg som tidigare, även om du tänkt använda traditionell linoljefärg, är alltså bygglovspliktigt.
Andra saker som kräver bygglov i Visby innerstad är: 
- Målning av fasad
- Lagning eller utbyte av puts
- Ändring av plank eller mur
- Lagning av plåttak
- Omläggning av mer är 25% av ett tegeltak 
- Trädfällning 

5 saker behövs för att söka underhållslov i Visby. Fyra av dessa kan du göra själv men för den femte behöver du ta hjälp av en antikvarie (till exempel mig). 

Detta behöver du: 

1. Själva bygglovsansökan där den formella informationen om fastigheten fylls i, t ex fastighetsbeteckning. En sådan gör du elektroniskt här! 

2. Ritning/bilder på fasad och de detaljer som ska underhållas. I de flesta fall räcker bra/högupplösta bilder på det du ska söka lov för. 

3. Teknisk beskrivning. I denna ska du beskriva hur du ska gå tillväga för att genomföra underhållet. Det kan till exempel handla om att du beskriver vilken färg du ska måla med, och hur du ska göra för att få ett bra resultat. Det är också viktigt att här beskriva kulören, t ex med ett välkänt kulörnamn som Engelskt röd eller ett NCS-nr, ex. NCS 5040-Y80R. Det ska även finnas med beskrivning av det material som ska underhållas, t ex om det är en kalkputs eller en KC-puts. Det är också viktigt att beskriva hur du går tillväga om du behöver göra något utöver det som planerats i ett första skede, till exempel om det visar sig att fönsterkarmen behöver lagas - beskriv då materialet som ska ersätta det trasiga.

4. Kontrollplan. Jag använder den mall som finns på Region Gotlands hemsida. Den går att redigera så att den passar åtgärderna, d v s det du tänkt göra på just din byggnad. Ifall du ska måla fönster kan en kontrollpunkt t ex vara Färgtyp. 

5. Antikvariskt utlåtande. Om du gör det mesta själv är ett antikvariskt utlåtande en baggis för antikvarien. Jag brukar ta in det material som du redan gjort/tagit fram och sedan skriva ett utlåtande utifrån det. Utlåtandet är något som endast en antikvarie kan göra. 


Om du har följt alla fem punkter ovan så ska allt vara redo att skickas in till regionen för beslut om bygglov! Bygglovet håller i 5 år vilket betyder att du kan underhålla på samma sätt i fem år framåt. Att söka är allra enklast att göra via regionens hemsida, där loggar du in med Bank-id och skickar in underlagen digitalt. Ingen separat bygglovsansökan behövs. 

Nu hoppas jag att du känner att allt blev lite lättare med underhållslov! När du är redo för utlåtande kan du höra av dig till oss så hjälper vi dig! 
 

Om du inte vill ta dig an någon av punkterna ovan, men likväl underhålla din fastighet, så kan vi göra allt det här åt dig. 

Är det något du saknar i det här inlägget? Skriv gärna en kommentar så svarar vi vartefter.
 

Med vänlig hälsning,
Sandra Såger 
Byggnadsantikvarie 
SAWA antikvarier 

Läs hela inlägget »

Vi har precis avslutat ett vårdprogram som vi har hållt på med sedan i våras. Det har varit otroligt spännande och lärorikt att få göra detta. 
Det är det bästa med vårt jobb att man får lära sig nya saker hela tiden. 

Vårdprogrammet vi gjorde var för en gård på norra Gotland i Hall socken. Hall är som socken  speciell då det finns en väldigt sammanhållen bebyggelse. De flesta gårdar nuvarande bebyggelsen är uppförd under en relativt kort period. 

Mangårdsbyggnaden är typsik för socknen med frontespis undet pulpettak. Byggnaden är en parstuga med inredd vind. Byggnaden uppfördes någon gång mellan 1783 och 1791, detta kan vi tolka ur gamla skiftesprotokoll tillsammans med spår i byggnaden. Det har skett en del förändringar längs vägen, någon gång på 1960-talet tillkom en veranda och tidigare än så på 1800-talets mitt förlängdes salen söder ut. 
Den här gården bestod tidigare av fyra parter, idag finns tre av dessa fyra parter bevarade. Två är byggnadsminnen.

Ladugårdarna har drag av den typiskt nord gotländska arkitekturen med ny romanska fönster och slätputsade foder i fasaden. ekonomibyggnadena uppfördes kring 1860.  

Lämna gärna en kommentar! 
 

Läs hela inlägget »

Byggnadvårdsföreningens årliga vårresa gick i år till Gotland vilket kändes superkul för mig, det var fint att som nytt länsombud få träffa så många medlemar samtidigt från landets alla hörn. Själv var jag supernöjd med resan och kan verkligen rekomendera att dels följa med på Byggnadvårdsföreningens vår eller höstresa vid nästa tillfälle men också att bli guidead i sin egna stad eller län. 
Vårresan varade i tre hela dagar för de som kom hitresandes för oss på ön blev det två halvdagar och en heldag med fokus på den gotländska byggnadstraditionen. I min buss blev guideade av vad man närmast kan gemföra med uppslagsverk i den gotländska kulturhistorian - Peter Dolk och Lars Bäckman. Lars och Peter som åkte med i bussen Lars på lördagen och Peter på söndagen guideade inte bara om platserna vi stannade vid under resan utan berättade även om allt spännande som vi såg utan för fönstret. 
Fredagen började med inchekning och regitrering vid Strand Hotell för att sedan få två kortare föredrag om kulturvård och byggnadsvård på gotland. Dels berättade världsarvssammordnaren Elene Negussie om Världsarvet Hansestaden Visby där man just nu håller på att ta fram en ny världsarvsstrategi och handlingsplan - managementplan. Sedan berättade Petra Eriksson från Uppsala univeristet campus Gotland om byggnadsantikvarie utbildningen - den som jag gick för sex år sedan. Detta följdes av en god middag och trevliga samtal på hotellet, kvällen var fortfarande ung när hotell resturangen tömdes för att få lite sömn innan morgondagens stundande guideningar. 

En tidig morgon blev det klockan åtta mötes alla för tre olika guideade turer runt om i Visby, en timmas guidning runt om i de nedre delarna av Visby där Lars Bäckman visade den ena gruppen allt från de medeltida packhusen på strand gatan till kyrkorunier till den medeltidifierade delarna av St Hansgatan. 

På bilden ovan ser vi en gångbro som ritats av Andreas Forsberg, en av nutidens flitigt anlitade arkitekter i Visby innerstad som ritar moderna byggnader och detaljer som visar på nutidens tidslager i den medeltida staden. Bron går mellan två byggnader som ligger på strandgatan i Visby - Börsen till höger i bild och ett av Visby bankpalats till vänster. I bakgrunden ser vi kallbadhuset i Visby som idag huserar Studentkårens lokarer. 

Vy söder ut på St Hansgatan, fotot är taget i höjd med konstmuseet den gamla flickskolan som byggdes ... Längre ner på vänster sida ser vi två av Visbys korsvirkeshus det ena ser vi den blottade gaveln på och den hitom röda byggnaden har en blottad långsida i korssvirkesverk? byggnaderna på vänster sida historiserades till stor del inför Världsarvs nomineringen på 1990-talet för att passa bättre in i den medeltida hansestaden Visby. De närmsta byggnaderna har medeltida delar vilket visar sig än i dag med deras tjocka sten väggar i garuplanet och medeltida nicher som blottats ut mot gatan. Arkaden till höger är en lämning efter stadsarkitekten ..  som under sin verksam tid gjorde en del brand? förebyggande åtgärder i staden bland annat lät han uppföra två av dessa arkadgångar som innanför har gångstråk för fotgängare. St. Hans kvarteren har under senare år blivit ett centrum för konsthantverk i Visby har finns ett flertal exempel på den typer av butiker tilllika ateljer. Gatan är i dag ett populärt affärsstråk. 

Bussfärden tog oss österut till Norrlanda fornstuga där vi blev uppmötta av ingen mindre än Stefan Haase själv som i sitt verksamma liv jobbat både på Länsstyrelsen och Gotlands museum som byggnadsantikvarie med en enorm kunskap om den gotländska byggnadstraditionen. På Norrlanda fornstuga berättade han om de gotländska bullhusen (som i och för sig i sin konstruktion finns representerat även på andra håll i Sverige - skiftesverks konstruktion) Vi fick veta mer om fönsterplacering i boningshusen och om de gotländska agtaken. 

Läs hela inlägget »

Torsmanska huset i Visby hamn förundrar. Det har hänt mycket där under de senaste 300 åren. 

Vid tiden för uppförandet av byggnaden såg kvarteret och kvarteren runtikring inte alls ut som de gör idag, vilket bl.a förklarar varför huvudentrén har bytt plats så många gånger. Huvudentrén har med största sannolikhet legat i den södra fasaden med sin pampiga volutgavel - när byggnaden uppfördes fanns nämligen inte byggnaden direkt söder om Torsmanska utan den platsen utgjordes av en fri yta som gjorde det till en självklar placering. Senare, under sekelskiftet 1800/1900, satt dörren på den norra fasaden och för närvarande i den västra vilket känns helt naturligt idag då detta är huvudstråket förbi byggnaden. I bilderna nedan, som jag hittat på Gotlands museums arkiv, kan man se byggnadens utveckling steg för steg. Den första skissen är gjord av P.A. Säve.

Förr i tiden var det ofta möbelsnickaren som tillverkade dörrar och fönster till byggnaderna. Så torde även vara fallet vid Torsmanska. Överstycket till dörren, utformat som ett brutet barockkrön, är väldigt likt de skåpsöverstycken som utfördes av den kände möbeltillverkaren Olof Blomberg (f.1740, d. 1814) i Visby. Det är därmed inte osannolikt att det är just han som tillverkat både dörr, omfattning och överstycke liksom de samtida fönstren och överljuset. Att det skulle kunna vara just så skedde i samband med restaureringen av fastigheten 2019, då antikhandlare Erik Söderlund delgav ovanstående information. Vill man läsa mer om fastigheten finns restaureringsrapporten att läsa HÄR! 

Ser du också likheterna mellan överstycket på skåpet och det på dörromfattningen?  

Läs hela inlägget »

Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnadskultur publicerade i årets tredeje bilaga en kortare artikel skriven om den Gotländska byggnadstraditionen. 

Att sammanfatta en en byggnadstradition som sträcker sig in i forn tid och fortfarande är aktiv idag är inte den enklaste uppgiften. Men den togs på största allvar och här är den i sin helhet: 

Gotland: Stenhusbyggande i Perioder

När du tänker på en typsikt gotländsk byggnad så är det med största sannolikhet en vit stenbyggnad i två våningar täckt av ett brant enkupigt tegeltak som först dyker upp i huvudet. 
Men i praktiken är Gotland ett landskap där träbebyggelsen dominerat - stor tillgång på skog har gett träbyggnadstraditionen goda förutsättning. Även om det gotländska stenhusbyggandet var omfattande jämfört med andra områden i Europa, så var det inte den dominernade hustypen.

Visby innerstad kan uppfattas som en stenstad men merparten av de små husen i Visby är faktiskt reveterade bulhus, det vill säga putsade träbyggander med syfte att efterlikna stenhusen och för att  ge ökat brandskydd. 
Det finns två perioder i den gotländska byggnadstradtionen där stenbyggandet varit markant förekommande. Den första var under medeltiden då varje socken uppförde sin egen kyrka i sten, därtill byggdes försvarskastaler samt 250 andra profana byggnader. 

Den andra storhetstiden startade med kalkindustrin under andra delen av 1600-talet. Exporten av kalk från Gotland ökade kraftigt vilket medförde att kalkpatronerna hade råd att uppföra sina egna byggnader i sten. Det finns idag inte någon orörd byggnad kvar från den tiden men mest troligt är att det var enkelstugor till formen, kanske halvbyggningar (tvåvånings enkelstugor på gotländska). 
Det är den andra perioden av stenhusbyggande som ger oss bilden av det klassiska gotländska putsade stenhuset med tegelbeklätt sadeltak. 
Vad som också var bidragande var stenhusresolutionen år 1957 med vilken det gavs skattebefrielse i tjugo år för nya byggnader uppförda i sten. Men att överge träbebyggnadstradtionenen var en långsam process och mycket beroende av enskilda bönders tillgång på material. Vid brist på skog var övergången till sten mer naturlig. Det finns alltså en lokal variation i hur snabbt förändringen skedde och på vissa håll valde man att behålla sina träbyggnader. 

Byggnadstradtionen skiljer sig även åt inom Gotland, ett exempel är takens material och utformning. På södra och sydöstra delen av ön hara flistaken varit dominerande medan det på Fårö varit vanligt med agtak. 
Flistaken Förekom till aldra största del söderut trot att lika god materialtillgång fans lite varstans. Flisen kunde tillverkas av både kalk och sandsten. Flistaken är tunga och har flack lutning - det går relativt enkelt att läsa av om en byggnad tidigare varit täckt med flis just utifrån takets lutning och den ofta höga byggnadskroppen som fick kompensera. 

Ag är gräs, och som vilket grästak som helst krävs det en brant taklutning för att få optimal vattenavrinning. Att lägga agtak är ett tradtionellt hantverk som på sina håll ännu lever kvar. allra starkast på Fårö som fortfarande har ett täcktingslag (alltså takläggare) 

Tack för att du läste artikeln!

mvh Sandra Såger
Byggnadsantikvarie 

Läs hela inlägget »

En av de vanligaste frågorna jag får är:
- Behöver jag verkligen bygglov för att måla mina fönster, om jag använder samma färg som jag alltid har målat dom med?
Och mitt svar är alltid:
-Ja, det behöver du! Om du inte redan har ett lov som gäller vill säga. 

Visbys detaljplan är unik i såväl utformning som detaljnivå. Den förbjuder till exempel plastfärg och ställer krav på att endast traditionella material och metoder får användas. Byggnadsordningen i sin helhet hittar du här! 

I slutet av det här blogginlägget presenterar vi fem punkter du behöver "checka av" för att söka bygglov för underhåll. Fyra av dom kan du göra helt själv.

Bygglov krävs även för underhåll, vilket är ovanligt ur ett nationellt perspektiv. Att måla fönstren med exakt samma färg som tidigare, även om du tänkt använda traditionell linoljefärg, är alltså bygglovspliktigt.
Andra saker som kräver bygglov i Visby innerstad är: 
- Målning av fasad
- Lagning eller utbyte av puts
- Ändring av plank eller mur
- Lagning av plåttak
- Omläggning av mer är 25% av ett tegeltak 
- Trädfällning 

5 saker behövs för att söka underhållslov i Visby. Fyra av dessa kan du göra själv men för den femte behöver du ta hjälp av en antikvarie (till exempel mig). 

Detta behöver du: 

1. Själva bygglovsansökan där den formella informationen om fastigheten fylls i, t ex fastighetsbeteckning. En sådan gör du elektroniskt här! 

2. Ritning/bilder på fasad och de detaljer som ska underhållas. I de flesta fall räcker bra/högupplösta bilder på det du ska söka lov för. 

3. Teknisk beskrivning. I denna ska du beskriva hur du ska gå tillväga för att genomföra underhållet. Det kan till exempel handla om att du beskriver vilken färg du ska måla med, och hur du ska göra för att få ett bra resultat. Det är också viktigt att här beskriva kulören, t ex med ett välkänt kulörnamn som Engelskt röd eller ett NCS-nr, ex. NCS 5040-Y80R. Det ska även finnas med beskrivning av det material som ska underhållas, t ex om det är en kalkputs eller en KC-puts. Det är också viktigt att beskriva hur du går tillväga om du behöver göra något utöver det som planerats i ett första skede, till exempel om det visar sig att fönsterkarmen behöver lagas - beskriv då materialet som ska ersätta det trasiga.

4. Kontrollplan. Jag använder den mall som finns på Region Gotlands hemsida. Den går att redigera så att den passar åtgärderna, d v s det du tänkt göra på just din byggnad. Ifall du ska måla fönster kan en kontrollpunkt t ex vara Färgtyp. 

5. Antikvariskt utlåtande. Om du gör det mesta själv är ett antikvariskt utlåtande en baggis för antikvarien. Jag brukar ta in det material som du redan gjort/tagit fram och sedan skriva ett utlåtande utifrån det. Utlåtandet är något som endast en antikvarie kan göra. 


Om du har följt alla fem punkter ovan så ska allt vara redo att skickas in till regionen för beslut om bygglov! Bygglovet håller i 5 år vilket betyder att du kan underhålla på samma sätt i fem år framåt. Att söka är allra enklast att göra via regionens hemsida, där loggar du in med Bank-id och skickar in underlagen digitalt. Ingen separat bygglovsansökan behövs. 

Nu hoppas jag att du känner att allt blev lite lättare med underhållslov! När du är redo för utlåtande kan du höra av dig till oss så hjälper vi dig! 
 

Om du inte vill ta dig an någon av punkterna ovan, men likväl underhålla din fastighet, så kan vi göra allt det här åt dig. 

Är det något du saknar i det här inlägget? Skriv gärna en kommentar så svarar vi vartefter.
 

Med vänlig hälsning,
Sandra Såger 
Byggnadsantikvarie 
SAWA antikvarier 

Läs hela inlägget »

Vi har precis avslutat ett vårdprogram som vi har hållt på med sedan i våras. Det har varit otroligt spännande och lärorikt att få göra detta. 
Det är det bästa med vårt jobb att man får lära sig nya saker hela tiden. 

Vårdprogrammet vi gjorde var för en gård på norra Gotland i Hall socken. Hall är som socken  speciell då det finns en väldigt sammanhållen bebyggelse. De flesta gårdar nuvarande bebyggelsen är uppförd under en relativt kort period. 

Mangårdsbyggnaden är typsik för socknen med frontespis undet pulpettak. Byggnaden är en parstuga med inredd vind. Byggnaden uppfördes någon gång mellan 1783 och 1791, detta kan vi tolka ur gamla skiftesprotokoll tillsammans med spår i byggnaden. Det har skett en del förändringar längs vägen, någon gång på 1960-talet tillkom en veranda och tidigare än så på 1800-talets mitt förlängdes salen söder ut. 
Den här gården bestod tidigare av fyra parter, idag finns tre av dessa fyra parter bevarade. Två är byggnadsminnen.

Ladugårdarna har drag av den typiskt nord gotländska arkitekturen med ny romanska fönster och slätputsade foder i fasaden. ekonomibyggnadena uppfördes kring 1860.  

Lämna gärna en kommentar! 
 

Läs hela inlägget »

Byggnadvårdsföreningens årliga vårresa gick i år till Gotland vilket kändes superkul för mig, det var fint att som nytt länsombud få träffa så många medlemar samtidigt från landets alla hörn. Själv var jag supernöjd med resan och kan verkligen rekomendera att dels följa med på Byggnadvårdsföreningens vår eller höstresa vid nästa tillfälle men också att bli guidead i sin egna stad eller län. 
Vårresan varade i tre hela dagar för de som kom hitresandes för oss på ön blev det två halvdagar och en heldag med fokus på den gotländska byggnadstraditionen. I min buss blev guideade av vad man närmast kan gemföra med uppslagsverk i den gotländska kulturhistorian - Peter Dolk och Lars Bäckman. Lars och Peter som åkte med i bussen Lars på lördagen och Peter på söndagen guideade inte bara om platserna vi stannade vid under resan utan berättade även om allt spännande som vi såg utan för fönstret. 
Fredagen började med inchekning och regitrering vid Strand Hotell för att sedan få två kortare föredrag om kulturvård och byggnadsvård på gotland. Dels berättade världsarvssammordnaren Elene Negussie om Världsarvet Hansestaden Visby där man just nu håller på att ta fram en ny världsarvsstrategi och handlingsplan - managementplan. Sedan berättade Petra Eriksson från Uppsala univeristet campus Gotland om byggnadsantikvarie utbildningen - den som jag gick för sex år sedan. Detta följdes av en god middag och trevliga samtal på hotellet, kvällen var fortfarande ung när hotell resturangen tömdes för att få lite sömn innan morgondagens stundande guideningar. 

En tidig morgon blev det klockan åtta mötes alla för tre olika guideade turer runt om i Visby, en timmas guidning runt om i de nedre delarna av Visby där Lars Bäckman visade den ena gruppen allt från de medeltida packhusen på strand gatan till kyrkorunier till den medeltidifierade delarna av St Hansgatan. 

På bilden ovan ser vi en gångbro som ritats av Andreas Forsberg, en av nutidens flitigt anlitade arkitekter i Visby innerstad som ritar moderna byggnader och detaljer som visar på nutidens tidslager i den medeltida staden. Bron går mellan två byggnader som ligger på strandgatan i Visby - Börsen till höger i bild och ett av Visby bankpalats till vänster. I bakgrunden ser vi kallbadhuset i Visby som idag huserar Studentkårens lokarer. 

Vy söder ut på St Hansgatan, fotot är taget i höjd med konstmuseet den gamla flickskolan som byggdes ... Längre ner på vänster sida ser vi två av Visbys korsvirkeshus det ena ser vi den blottade gaveln på och den hitom röda byggnaden har en blottad långsida i korssvirkesverk? byggnaderna på vänster sida historiserades till stor del inför Världsarvs nomineringen på 1990-talet för att passa bättre in i den medeltida hansestaden Visby. De närmsta byggnaderna har medeltida delar vilket visar sig än i dag med deras tjocka sten väggar i garuplanet och medeltida nicher som blottats ut mot gatan. Arkaden till höger är en lämning efter stadsarkitekten ..  som under sin verksam tid gjorde en del brand? förebyggande åtgärder i staden bland annat lät han uppföra två av dessa arkadgångar som innanför har gångstråk för fotgängare. St. Hans kvarteren har under senare år blivit ett centrum för konsthantverk i Visby har finns ett flertal exempel på den typer av butiker tilllika ateljer. Gatan är i dag ett populärt affärsstråk. 

Bussfärden tog oss österut till Norrlanda fornstuga där vi blev uppmötta av ingen mindre än Stefan Haase själv som i sitt verksamma liv jobbat både på Länsstyrelsen och Gotlands museum som byggnadsantikvarie med en enorm kunskap om den gotländska byggnadstraditionen. På Norrlanda fornstuga berättade han om de gotländska bullhusen (som i och för sig i sin konstruktion finns representerat även på andra håll i Sverige - skiftesverks konstruktion) Vi fick veta mer om fönsterplacering i boningshusen och om de gotländska agtaken. 

Läs hela inlägget »